Att upptäcka tjuren vid hornen och gå till attack

God förmiddag.

Här hemma har vi haft sjukstuga idag, inget farligt egentligen bara en hosta som ställer till nattsömnen lite. Vi har spenderat dagen med att städa, Mr D fyller år i morgon och då måste det ju vara lite fint. Men vi har inte städat så mycket så att vi inte hunnit att både läsa, titta på en film (läs mamma sov) och fikat.

Igår kom en bokbeställning på posten. Jag hade beställt boken med den skrämmande titeln "Makt, Plast,Gift & Våra Barn" skriven av vår förre generaldirektör på Kemiinspektionen Ethel Forsberg. Efter att ha läst två kapitel kom jag på det. Hur jag ska gå vidare i min kamp mot införandet av melamintallrikar på min kommuns alla skolor.

Jag hade insett vem tjuren var och det var dags att fatta dess horn.

Självklart skulle jag skriva till Livsmedelsverket själva. Enligt kommunen är det ju livsmedelsverket som sagt att melamintallrikar är okej att äta på år ut och år in av alla barn i ålder 2-13 år.

Här följer mitt brev.

Hej.

För ett tag sedan bestämde min kommun (ulricehamnskommun) sig för att underlätta arbetsbördan i kommunens alla skolkök och bytte ut den tyngre porslinstallriken mot Melamintallrikar.
En fråga som oroat inte bara mig utan många föräldrar. Vid kontakt med kommunen så anger de att de följer SLV rådgivningar och att enligt er så är det inte farligt att dag ut och dag in år ut och år in äta varm mat på Melamintallrikar.

Jag har själv varit inne på er sida och läst era rekommendationer där ni menar att melamintallrikar läcker så pass lite (gift) att det inte är farligt för oss och att alla melamintallrikar inom EU ska hamna inom dessa "gräns" världen.
Så mina frågor till er:
Hur har ni testat dessa "gränsvärden" har ni testat den på barn ?(som vi vet är extra mottagliga då deras kroppar har mindre volym i motsats till vad de får i sig, i jämförelse med en vuxen) Har ni testat den på barn mellan ålder 2-13 i lika många år? och har ni testat denna gränsnivå och då samtidigt räknat in all annan kemisk avdunstning som våra barn får i sig. (leksaker osv) Kan ni med handen på hjärtat garantera att detta inte är farligt på barn? Kan ni med handen på hjärtat säga att denna lösning på skolbespisningens arbetsbörda inte är någon fara för mina barn? Och till slut kan ni med handen på hjärtat garantera att de produkter som importeras inom EU hamnar inom dessa gränsvärden?

Jag ser fram emot era svar och tackar för er tid.
Annie Axelsson
076-323 66 76
www.choicesbyannie.com

Skickat från min iPad

Jag ser verkligen fram emot svaret.

Se här redan en positiv reaktion av att jag slutat min timanställning.

Jag har nu mer tid att lägga på att utrota gifterna i vår vardag, för min skull, mina barn skull och för alla andra.

Snart väntas en efterlängtad biokväll med min man, sen ska vi husera själva i huset i natt och mannen ska morgondagen till ära få sovmorgon. Ja till 11 i alla fall för då väntas fikagästerna komma.

Ta hand om er.

Kram

Annie

Ps. tror inte ni fattar hur mycket era stöttande ord betyder för mig, tack;)

Skickat via Blogsy

Jag har fått svar, men är inte nöjd.

Jag har fått svar:

 

1 (1)

Till Annie Axelsson

2014-02-26

Svar på skrivelsen om plasttallrikar i matbespisningen vid Tvärreds skola

Dnr 2014. 0084

Hej Annie, jag har mottagit Ditt brev där Du framför kritiska synpunkter på beslutet att ersättaflata porslinstallrikar med plasttallrikar i matbespisningen vid Tvärreds skola.

Varför detta byte har gjorts beror på ett önskemål om att förbättra arbetsmiljön för bådemåltidspersonal och matgäster. En porslinstallrik väger 404 gram mer än en plasttallrik. I en diskback rymms 18 tallrikar, vilket innebär att måltidspersonalen lyfter 7 272 gram mer per diskback om man använder porslinstallarikar. Den lägre vikten på en plasttallrik är även en fördel för de yngre barnen/eleverna. Plastallriken bidrar också till en tystare ljudnivå i matsalen, vilket bidrar till en lugnare ätmiljö för matgästerna.

Leverantören intygar skriftligen att de tallrikar som kommunen använder är livsmedelsgodkända.

Du skriver i Ditt brev att det serveras juice till måltiderna, men juice ingår inte i kostens standard och serveras inte till någon måltid, utom i speciella fall.

Vi som arbetar inom verksamhet kost hoppas att detta svar ger förståelse för att det inte ärkostens mening att förgifta de barn/elever som äter vid Tvärreds skola, utan att verksamheteni stället arbetar för en bra måltidsmiljö för alla.

Birgitta Larsson
Verksamhetschef kost
Intern service

Jag gav mitt svar:

Hej Birgitta

Först tack för ditt brev. Men...

Tyvärr är jag inte nöjd med ditt svar.

Jag har förståelse för plasttallrikarnas fördelar när det kommer till vikt och ljudvolym. Denna frågan har aldrig handlat om det. Utan det handlar om att Melamin avger gift i kontakt med uppvärmt mat. Till och med Livsmedelsverket erkänner att Melamin läcker fast enligt dem håller sig läckaget inom gränsnivåerna (om melami tallrikarna är importerade från EU vill säga) Det jag emot säger mig är att ni trots att ni vet att melamin läcker ut gift väljer att införa detta i skolan, att ni anser att vinsterna av plasttallrikarna är större än förlusterna. Hur vågar ni lita på det? Hur vågar ni garantera att melamitallrikarna inte kommer göra någon skada på våra barn. Men framför allt har ni räknat in all den giftexponering som dagens barn blir utsatta av dagligen. Har ni räknat med giftcoctailen?

Tyvärr anser jag inte att ni har rätt, jag anser inte att de arbetsmiljö-vinster som lättare tallrikar innebär är ett tillräckligt försvar för att använda sig av plast-tallrikar. Det måste finnas ett bättre sätt att lindra onda ryggar och öron.

Jag är även fullt medveten om att Juice inte serveras på förskolan utan nämnde det endast för att påvisa att melami definitivt läcker i kontakt med syrliga ämnen så som Juice.

Jag har förståelse för ert jobb och för skolbespisningen jobb men tyvärr tänker jag inte ge mig i denna fråga. Svaret från mig är enkelt. Plast är gift.

Med vänlig hälsning

Annie Axelsson

 

 

 

Det behövs inga mer ord. Jag tänker inte ge mig.

Tack för att ni följer mig på min resa, förhoppningsvis kan vi göra skillnad.

Kram

Annie

Skickat via Blogsy